fredag 22 juni 2012

Rio+20, en hållbar utveckling?

Solen strålar från en klar himmel. Jag skulle kunna njuta av vad som verkar bli en härlig midsommar. Men jag har svårt att göra det. Mitt huvud är i Rio på FN:s möte om hållbar utveckling som avslutas idag. Jag har tidigare deltagit på internationella möten om miljön så jag kan förnimma känslorna. Det stora i att så många från världens länder samlas för att samtala och försöka enas om det som är vår planets ödesfråga. Det är en rätt häftig känsla. Dock finns ständigt också känslan av oro och ilska över att det inte händer mer. Att det ska vara så svårt att enas om att gemensamt börja lösa gemensamma problem. Ilskan över att världen nu spelar ett högt spel om vår framtid. Det är sorgligt att konstatera att uppenbarligen kunde världen för 20 år sedan komma längre än idag och det trots att kunskaperna är större idag och inte minst klimatförändringarna tydligare. För 20 år sedan i Rio etablerades Agenda 21 arbetet, konventionen om biologisk mångfald och klimatkonventionen. Idag klarar världens ledare knappt av att bekräfta detta. Så trots att solen skiner och en fin midsommar väntar så känns det som stora moln tornar upp sig i skyn. Och jag funderar på varifrån min ilska kommer. Viljan att kasta mig ut i ovädret och mot alla odds kämpa för en hållbar utveckling på riktigt. Och så ser jag mina sovande barn...