Gott Nytt valår!

Här hemma väntar hela familjen otåligt på nyårsfirandet. Det ska bli pulkaåkning, god mat och roliga spel i goda vänners lag. Ett nytt år känns alltid spännande och utmanande.

För mig är dock känslan störst att jag är trött på åren i opposition. Jag längtar till året 2010 och valet i september. Det borde vara enkelt. De borgerliga regeringsåren borde tala sitt eget språk. Idag får människor som drabbas av arbetslöshet klara sig bäst de kan på en 50 procentig a-kassa. Och det är många som drabbas. Idag väntar tiotusentals människor på ett försäkringslöst liv. Inte för att de bett om det, inte för att de blivit friska eller arbetsföra, inte för att en individuell bedömning gjorts utan för att en borgerlig regering bestämt att dagarna är slut. Fordonsindustrin kämpar för sin överlevnad. Satsningar på nya gröna jobb lyser med sin frånvaro. 100 miljarder av våra gemensamma pengar har istället lagts i enskilda människors fickor med mest hos dem som redan hade mest.

Ett nytt år betyder nytt hopp och nu också valår. Var och en av oss kan då bestämma sig om vårt lands framtid. Jag hoppas av hela mitt hjärta att det ska innebära en socialdemokratisk ledd rödgrön regering för anständighet, framtidstro och hopp.

Gott Nytt År!

"Skriet från kärnfamiljen" - ett måste julklappstips

Detta är till dig vem du än är: ”feministisk förälder med arbetsfördelningen nogsamt uppspaltad därhemma på kylskåpsdörren, hemmamamman som tycker att samhället borde strunta i dina personliga val, karriärmamman som tycker att omgivningen borde låta bli att värdera dina val, hemmapappan som vill ha cred, karriärpappan som tjänar stålar till familjen därhemma, en helt vanlig knegande förälder som kämpar för att livet ska fungera ungefär hela tiden, en duktig morfar, en utmattad mormor, skeptisk farmor, hederlig farfar eller en helt vanlig svenne banan-människa som är helt ointresserad av jämställdhet men som någonstans i ditt inre anar att något inte är riktigt rättvist i vårt samhälle – så lyssna, vi tror att jämställdhet kan göra allas liv lite bättre.” Jag hämtar orden direkt från den alldeles underbart sköna och viktiga boken ”Skriet från kärnfamiljen” av Rebecka Edgren Aldén och Tinni Ernsjö Rappe. Det är min julklapp till er. Tack, Veronica, för att jag fick den av dig.

Det är i kris som ledarskap prövas

SAAB läggs ned. Jag känner ilska. Det är en epok som försvinner. Många människors kunskap kastas bort. Och många enskilda får känna tryggheten svaja. Det är i kris som ledarskap prövas. Hittills har inte den borgerliga regeringen visat det ledarskapet. Om inte ens landets näringsminister tror på svensk fordonsindustri, vem ska då göra det?

Nu ställs ledarskapet på prov igen. Vilken uppbackning kommer nu människor att få? Hur kan människors kraft och vilja till arbete tas tillvara? Vad finns för beredskap för att ge nya chanser till jobb och utbildning? Jag är rädd för att frågorna är fler än svaren. I mitt huvud snurrar en fråga. Vilken nytta gör nu de 100 miljarder av våra gemensamma pengar som lagts i privata fickor med mest hos dem som redan hade mest?

Det här gör jag

Det börjar bli sen fredagseftermiddag och här sitter jag i riksdagens kammare. Fortfarande med förhoppning att hinna hem till fredagsmys med barnen. Det kan dock bli knappt, i alla fall för den lille, han somnar ju lite tidigare än resten av familjen. Ibland är det svårt att få ihop det politiska med föräldraengagemanget. Det är inte alltid enkelt för barnen att förstå att mamma också måste göra vad hon kan för ett mer rättvist Sverige. Idag är en sån dag. Jag vill vara här i kammaren för att ta mitt ansvar för ett nytt försök att försöka få borgerligheten att lyssna till oss och stoppa utförsäkringarna i sjukförsäkringen. Jag vill också hem till barnen. Men det brukar ordna sig på något sätt. Säkert så också idag.

Det här är lite av vad jag gjort de senaste dagarna gällande borgerlighetens haveri med sjukförsäkringen.

Statsminister Reinfeldt är nöjd med utsorteringskedjan

Statsministern är nöjd med sjukförsäkringen. – Människor kommer i kläm. Det är så att säga nästan oundvikligt i varje samhällsförändring, säger Fredrik Reinfeldt.

Nej, säger jag, det är inte oundvikligt. Det är er politik. Den moderatledda regeringen valde en egen hemmasnickrad modell till sjukförsäkring som de inte ens gav sig själva tid att förstå. Det är detta vi ser resultatet av idag. Jag är uppriktigt ledsen över det.

Det går snabbt att rasera våra gemensamma välfärdsförsäkringar men det är ett digert arbete att bygga nya. Jag är beredd att ta på mig det ansvaret. För jag menar att ett välfärdsland är skyldiga sina medborgare trygga socialförsäkringar.

Rättsosäkert lapptäcke är en underdrift

Igår och senast idag på förmiddagen var problemen för svårt cancersjuka i borgarnas sjukförsäkring ett tillämpningsproblem. Lagarna och reglerna var det inget fel på. Försäkringskassan skulle ges i uppdrag att se över tillämpningen.

En önskan från oppositionen igår på utskottet om att kalla ansvarig minister för att få ställa berättigade frågor avvisades bestämt av majoriteten. Nu kommer nya besked. Nu ska utskottet i riksdagen extrainkallas för att ta ett utskottsinitiativ för, hör och häpnad, det är lagen som måste förändras.

Ansvarig minister får i nyheterna frågan om detta betyder att felet låg hos Försäkringskassan eller hos regeringen. Svaret " Nu ska vi inte tala om vems fel något var", talar sitt tydliga fega språk.

Det är häpnadsväckande hur illa regeringen och den borgerliga majoriteten behandlar utsatta människor. Det minsta man kan kräva är väl att de vet vilka konsekvenser nya lagar och regler får. Och de har haft tillfälle att lyssna men valt att inte göra så.

Att kalla borgarnas sjukförsäkring för ett rättsosäkert lapptäcke är en underdrift.

Drabbade människor gråter i vanmakt

Socialförsäkringsministern Cristina Husmark-Pehrsson (m) och socialförsäkringsutskottets ordförande Gunnar Axén (m) klipper med ögonen, vrider och vänder sig, vet inte var de ska titta eller vända sig, nu när det rullar på, deras nya sjukförsäkring som tvingar svårt cancersjuka ut på arbetsmarknaden. Inte ens de som har en arbetsgivare och ett deltidsarbete är fredade. De kan ju ta ett heltidsarbete någon annanstans. De tvingas välja att leva på en deltidslön eller säga upp sin anställning och gå ut som helt arbetslös. Läkare är i uppror. Drabbade människor gråter i vanmakt. Detta är inte värdigt ett välfärdsland! Vi kan bättre. Ett Sverige i sammanhållning är bättre för var och en, och inte minst för de som drabbas av sjukdom. Vi tjänar på rättvisa.